Galtström 1

Fint väder och läge för en kvällspicknick i vacker miljö, allt för att hålla semesterkänslan kvar så länge som möjligt...... Snabbt hem efter jobbet för att hämta Frida och skyndsamt lämna staden. Första stoppet blev på Skatans fiskrökeri, rökta räkor, aioli och lite annat smått och gott inhandlades. Inte långt därifrån ligger Galtström ett kustparadis i Njurunda, ca 2 mil söder om stan. Vår vandring började vid Galtströms kyrka fortsattesedan längs Armsjöån och slutade vid det gamla järnbruket. Många bilder blev tagna, tänkte visa några av dom uppdelat i tre olika inlägg. Vi börjar vid Kyrkan.



Först en liten paus i på den gamla kyrkogården, den ligger så vackert alldeles vid ån.


Klockstapeln i trä.


Galtströms kyrka är mycket populär till dop och bröllop. Den grundades 1680, troligen av arbetarna på bruket. De var valloner som jobbade där och de sägs att de vägrade arbeta på järnbruket om de inte fanns en kyrka i närheten. Formellt invigdes den inte förrän 1697 då Karl den tolfte var kung. Kyrkan skonades 1721 när ryssarna kom och brände ner hela järnbruket, troligen av respekt för gud och det kyrkliga.

Taket är ett spåntak gjort på gammalt vis.

Spåntaket underhålls flitigt och är i gott skick. Den här mannen såg ut att trivas riktigt bra däruppe på taket i kvällssolen.
Nästa gång ska jag ta er med på en vacker vandring längs Armsjöån, fortsättning följer!

Fredag på söder.

På fredag förmidag tog vi tunnelbanan till Skanstull, och en fin vandring på Vita Bergen blev det.

Trodde ett tag att vi skulle klara oss från regnet, men inte då. Vid 13-tiden brakade det lös och vi var totalt genomblöta när vi kom tillbaka till hotellet. Hann i alla fall ta lite bilder innan nederbörden kom.

Här finns det till och med rullstolar i rött skin

Ett jättefint koloniområde.

Nationaldag på Torpet

Flaggan är hissad. Myggen har vaknat. Mannen klipper gräset medan jag åker de tre milen till kyrkogården för att kolla hur det ser ut på gravarna. Inte kul om allt är sönderfruset, jag har reservplantor med mig i bilen. Väderleken är växlande, ena minuten hällregn och nästa strålande sol. Endast +9 grader.




Den här vägen går mellan kyrkogården och sjön. Fridfullt och vackert.

Lite sorgligt med högen av gamla gravstenar. Inristade namn, livsöden och glömd historia.

En mås glider över kyrkogården och ut över sjön.

Jag tycker det är så maklöst vackert här!

Haverö Kyrka.

Undrar varför grinden har en nedåtböj i mitten? Visst är det väl mycket mer harmoniskt och inbjudande när det går uppåt på mitten? Fast det kanske inte skall vara en injudande ingång till en kyrkogård, va vet jag?!

Småviolerna på graven var fortfarande jättevackra. Jag tog med reservplantorna tillbaka till Torpet.