Fullmånen får den kalla vita snön att gnistra som kristaller. Jag kryper ihop under sjalen, sluter ögonen och drömmer om en annan tid. Drömmer om grönt och blått, om fjärilar och bin. Känslan av bara fötter på gräs och svart jord under naglarna.Blundar och låter musiken ta mig bort från snö och kyla. Musiken och drömmarna tar mig långt, långt bort härifrån till en annan tid och till ett
stenbord i Toscana.
5 kommentarer:
Visst kan man längta någon annan stans ibland, men under sjalen, på torpet, i badtunnan, med fingrarna i jorden är ganska mysiga ställen att vara på, eller hur?
Kram
Ingela
Ja, nog längtar vi alltid...
Så härligt du får det att låta, ändå, att kura och drömma!
Ha det gott!
Rosendrömmar passar mig perfekt:)
Kram
Drömmar värmer gott! Toscana låter fantastiskt...... Jag tänder en brasa och myser för att förtränga det kalla och vita ;-)
Många kramar
Charlotte
Skicka en kommentar