13 grader minus ute och strålande sol när vi slår upp ögonen vid 9-tiden.
Känns i skallen som om det var lite väl gott med rödvin igår.
På med flanellpyjamasen och skinntofflorna . In med björkved i vedpannan, efter en stund sprakar det och värmer så gott.
Laddar med en rejäl portion ägg och bacon, en stor latte därtill sedan är vi redo för en stärkande promenad.
Gamla trotjänarna Lundhagskängorna åker på. Vi har följts åt kängorna och jag typ 25 år. Många mil har vi vandrat, vilse har vi gått, smärta har vi känt, men vilken par vi är. Måtte våra vägar aldrig skiljas åt!!!
3 kommentarer:
Shit vilken poet du är.
Det där är annat än mina begagnade skogskängor från ÖB. :)
Anders:Ja, din mor har oanade talanger! Men kängorna har du ju upplevt, du kommer väl ihåg den milslånga vandringen med knät ur led??? Kängorna förde mig hem!
Skicka en kommentar